Kära Systembolaget (hur fasen skulle det bli om ICA eller Lidl sålde vin och sprit?), försöker ge lite idéer om karaktären på olika viner genom att införa några sorts likare – choklad, möglig limpa, persika, lysfotogen, tomat osv.
Kan man efter samma koncept ge en vink om hur klangen är från en viss högtalare – nerkörd DKW, floppatofflor på grusgång, gnisslet från regnställ osv.??
Är det meningsfullt att ha ett sådant system? Om jag inte vet hur en DKW med sliten topplockspackning låter kan jag inte bilda mig en uppfattning om någon som helst karaktär.
På gamla radioapparater fanns en klangfärgsväljare. “Mörkt” betydde diskantfilter och “Ljust” betydde basfilter. Det fanns en koppling mellan “smaken” och frekvenskurvan.
Än värre blir det när folk ska beskriva vad som hänt med ljudet efter en tweak (eller bara av en speciell dunderapparat i signalvägen) – “musiken blir lugnare”, “utmejslad”, “tillbakalutad”, “transparent” eller “luftig”.
Om något skulle vara transparent borde det rimligtvis vara byggt i plexiglas.
